Skrivet av: ninalundstrom | januari 26, 2017

Har vi råd med infrastruktur? Är OPS en lösning?

Jag skriver idag i Dagens Industri om behovet av ny infrastruktur och finansiering genom offentlig privat samverkan – OPS. Vi behöver lära av historiska exempel men också ha modet att fortsätta utveckla modeller för finansiering. Finansieringen är en förutsättning för att fortsätta bygga Sverige.

När regeringen presenterade infrastrukturpropositionen blev frågan om vem som ska betala en central fråga. Alla regioner i Sverige behöver både underhåll av vägar och spår samt satsningar i nya vägar och spår. Det omfattar även satsningar för gångtrafikanter och cyklister. Vi kan vara överens om att det behövs mer infrastruktur. Problemet är att det idag saknas samsyn på hur satsningar ska betalas.

Regeringen uttalade i propositionen att man ska bygga ut ” i den takt ekonomin tillåter”. Statliga anslag är lösningen. Vad händer om andra prioriteringar blir viktigare och statsfinanserna inte tillåter satsningar på alla viktiga områden? När skola, vård, omsorg, försvar och andra områden ställs mot stora behov i infrastrukturen kommer infrastrukturen sannolikt hamna i lägre prioritet. Det går inte att lova allt till alla.

För att transporter ska fungera, och effekterna av satsningar ska ge full utväxling, måste vägar och spår bli färdiga från A till B. Inte halvvägs.

Vad måste göras?

  • Prioritera i vad gäller nya infrastruktursatsningar. Man kan inte lova allt till alla. Inte minst när finansiering saknas.
  • Det behövs lösningar som tar hänsyn till livscykeln. Kvalitet och utformning påverkar driftskostnader över tid. Drift och underhåll kostar.
  • Det är viktigt att också underhålla det som redan finns- och förbättra tillgänglighet, driftsäkerhet och framkomlighet. Det förutsätter pengar (finansiering)
  • Se till att det finns realistisk finansiering till nya projekt. Vem ska/kan betala? Vem/vilka bär risken?
  • Skapa en verktygslåda med olika modeller för finansiering som skapar utrymme för att komma igång med olika satsningar snabbare. Som kan fullföljas.

Vi behöver lära av historiska OPS projekt som Arlandabanan, och internationella exempel. Gillar man inte vissa konsekvenser såsom biljettpriset på Arlandabanan så är detta inte skäl att påstå att modellen inte fungerar. Det är en avtalsfråga.

Jag ställer nu frågor till Infrastrukturministern om OPS:

  • Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att möjliggöra OPS-lösningar för ny infrastruktur?
  • Är statsrådet beredd att se över möjligheten till OPS-lösningar för ökad samplanering med bostäder?
  • Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att fler objekt kan komma igång samt delfinansieras genom brukaravgifter?

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: