Skrivet av: ninalundstrom | september 5, 2015

Flyktingar kan rädda kommuner – och bostadsbolag

Flyktingsituationen är det stora fråga just nu. Många av oss lider med de som flyr. Att vara kvar på land är livsfarligt. Att ge sig ut på havet i tron att det är räddningen visar sig vara lika illa, eller än värre. Där möter barn döden. Där möter familjer döden.

”Om vi bara hade fler bostäder skulle vi kunna hjälpa!”
”Vi har bostadsbrist!”

Expressen har skrivit om enrumslägenheten som kostar 68 850 kronor per månad. För flyktingar.
DN belyser också läget. Ett företaget i Göteborg tar 46.500 kronor för en lägenhet som man själv hyr för 3.000 i månaden. Påslaget är hela 1.450 procent. Det är skattebetalarna som står för notan.

Det finns många ”men” i debatten. Bostadsbrist finns – men det är inte hela bilden.

Brist – men också överskott

Läget på bostadsmarknaden innebär att vi har brist på bostäder i 159 kommuner av Sveriges 290. I storstadsregioner och högskoleorter är det svårt att hitta bostad. Ett faktum.

Det finns kommuner som har överskott av bostäder. Överskott finns i mindre kommuner med minskande och åldrande befolkning.

”- Orter som slutar på -fors, -bruk och -hammar har inte mått bra av globaliseringen. Folk flyttar inte dit, det föds för få och för många av dem flyttar”. Detta belyses av Hem och Hyra.

Bolagen blöder i Örebro län.

Värmlands bolag blöder.

Problem för merparten av bostadsföretagen i Dalarna.

Gävleborgs bolag blöder

456 lediga lägenheter i Kalmar län

Det finns många fler exempel på bostadsbolag som kämpar med tomma lägenheter och dålig ekonomi.

Urbaniseringen fortsätter…

Den offentliga utredningen ” En ny regional planering” ( SOU 2015:59) skriver följande:

På 25 års sikt kommer hälften av landets kommuner att öka sin befolkning, medan resterande kommuner kommer att minska sin folkmängd. De 10 kommuner som idag har den svagaste befolkningsutvecklingen – alla i Norrlands inland- väntas tappa 30 procent av sin befolkning under den närmaste 20 års perioden”

Utredningen skriver också att:

Många kommunala bostadsföretag har dålig ekonomi och det finns inga attraktiva bostäder att erbjuda äldre som vill lämna ett småhus eller ungdomar som flyttar från föräldrahemmet. Bristen på bostäder försvårar också rekryteringen till de lokala näringslivet och till den offentliga sektorns verksamheter”

Rivning är dagens lösning

Sverige har kommuner med tomma lägenheter. Som kämpar med dålig ekonomi. Tomma bostäder som inte är tillräckligt ” attraktiva”.

Dessa lägenheter måste i vissa fall rivas för att det kommunala bostadsbolaget ska klara sin ekonomi. Bostadsbolag med många tomma lägenheter får ansträngd ekonomi. Den ekonomiska uthålligheten är mycket begränsad, eller saknas.

Under 2014 påbörjades rivning av 468 lägenheter i flerbostadshus. 2013 revs 826 lägenheter.

Under slutet av 1990-talet och början på 2000-talet låg rivningar på över 3.000 lägenheter per år.

Enligt SVT har kommuner som rivit lägenheter idag bostadsbrist. 29 kommuner, som rev sina tomma lägenheter under 2000-talet, har bostadsbrist. Tillsammans rev kommunerna 4.340 lägenheter.

Trenden fortsätter. Urbaniseringen kommer att öka. Med fler kommuner som får problem.

Våra ekonomiska system saknar idag verktyg för att vända utvecklingen. Istället för att redan byggda hus, ofta byggda med statliga bidrag, kommer till användning så ges det bidrag för att riva dem.

Varför är lägenheter tomma?

Varför står lägenheter tomma i bostadsbristens Sverige? En förklaring är utflyttning från kommunen. Men även på orter med bostadsbrist finns tomma ”oattraktiva” lägenheter. Lägenheterna är byggda under miljonprogrammen och en del hus saknar hiss. De som bor på orten har valt andra former av boende. Priset på den ägarmarknaden är förhållandevis låg och man får mer kvalitet i boendet i småhus. Äldre som vill sälja villan vill inte bo i dessa lägenheter genom att standarden kan vara låg och hus saknar ibland hiss.

Därför ger staten stöd för att riva hus. Att riva tomma lägenheter ger bolaget en chans till bättre ekonomi.

Vad är alternativet?

Nya hyresgäster kan skapa möjligheter. Nya hyresgäster skulle kunna vända utvecklingen. För bolagen. För kommunerna.

Hyresinkomster, kassaflödet, skulle förbättra ekonomin i bolaget. Möjligheten att utveckla bostadsbeståndet skulle öka.

Mataffären på orten skulle få nya kunder. För en ”lanthandel” kan fler kunder skapa nya möjligheter. Lärare i svenska, och andra ämnen, skulle få jobb på orten. Tillgången på arbetskraft inom t.ex. inom omsorg skulle öka. På många orter med en åldrande befolkning finns svårigheter att rekrytera till äldreomsorgen.

Kommunen skulle på sikt ha fler skattebetalare och ges möjlighet till bättre ekonomisk utveckling.

Varför är inte detta redan gjort?

Intresset för att undersöka denna möjlighet har inte funnits. Fokus ligger på att bejaka urbaniseringen och inflyttningen till ” arbetsmarknadsregioner”. Det är där möjligheterna anses finnas.

Det finns många utmaningar med denna modell också. Självfallet. Kan man långsiktigt försörja sig? Det är en viktig fråga. Men detta gäller hela Sverige.

Mot bakgrund av att det kostar ofantligt mycket att bygga nya hus och mark är svårt att hitta – då bör alternativ prövas. Det kostar enorma summor att hyra hotell och hyra i andra hand. Oavsett var flyktingar bor kostar övrigt uppehälle pengar.

Det borde gå att hitta en vinna-vinna situation. Ge ekonomiska möjligheter för kommuner att klara den ekonomiska situationen. Att använda tomma lägenheter borde vara bättre än att riva. Istället för bidrag för att riva kan möjligheter skapas för att hyra ut. Det kommunal utjämningsystemet (det ekonomiska stödet från stat till kommuner) kan skapa ytterligare ekonomiska morötter för kommuner.

Sverige är glest befolkat

Sverige är ett glest befolkat land. Vi har 23 invånare per kvadratkilometer. Urbaniseringen fortsätter. Det politiska systemet understödjer trenden. Sveriges glesaste kommun har 0.2 invånare per kvadratkilometer. Den tätaste har 5074 invånare per kvadratkilometer.

Fler kommunala bolag, och kommuner, kommer att möta utmaningar över tid genom utflyttningen och en åldrande befolkning. Kommer äldreomsorgen och vården ha personal för den åldrande befolkningen på dessa utflyttningsorter?

Varför inte pröva att tänka nytt?

Flyktingar kan bli räddningen för många bostadsbolag. Och flyktingar kan skapa ny tillväxt och framtid för kommuner.

Nya svenskar behövs.

I hela Sverige.

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: