Skrivet av: ninalundstrom | september 1, 2015

Är tyska marknadshyror lösningen för Sverige?

Den senaste tidens debatt om marknadshyror i DN och Aftonbladet ger anledning att titta närmare på länder som har andra lösningar för hyresmarknaden.

Tysklands fria hyresmarknad, och marknadshyror, framhålls ibland vara en möjlig förebild för reformer. I Tyskland finns ca 40 miljoner bostäder varav 60 procent är hyresrätter. Av dessa hyresrätter tillhandahålls i sin tur 60 procent av privata hyresvärdar med småskalig verksamhet. Tyskland har, trots den stora hyresmarknaden även reglerade hyresbostäder ( SOU 2012:88)

Hur ser den tyska hyresmarknaden ut?

Systemen skiljer sig åt mellan Tyskland och Sverige. SABO, organisationen Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, har gjort en studie på tyska hyressystemet.

I Tyskland bestäms alla hyror av hyresvärden, och jämförelsen görs med lägenheter med marknadshyror ( inom viss tidsram). Det innebär att marknadshyrorna påverkar vad som är en skälig hyresnivå.

I Tyskland bestäms alla hyror fritt på frimarknaden. Hyresvärden beslutar ensidigt hyran. Så länge hyresgästen bor kvar har hyresvärden en säker intäkt. Hyresgästen kan aldrig tvinga fram en sänkning av nettohyran.

I Sverige fastställs hyror huvudsakligen genom kollektiva förhandlingar. I nya hus kan förstagångshyran vara förhandlad på vanligt sätt eller vara en presumtionshyra. Hyror sätts också av hyresvärdar utan förhandling. Men då kan en skälighetsprövning bli aktuell vilket skapar osäkerhet.

Det tyska systemet med marknadshyror förutsätter vissa bostadspolitiska instrument. Dels finns det s.k. social –housing, socialbostäder, för hyresgäster som inte har möjlighet att skaffa ett hyreskontrakt på marknaden. Dels finns det statliga subventioner för hyresgäster som kan skaffa en hyresbostad, men inte kan betala marknadshyra.

I Tyskland finns 1,6 miljoner bostäder med subventionerad hyra, social– housing. Tvåpersonshushåll får ha en månadsinkomst på max 14 000 kr.

Vart femte hushåll som hyr på den fria marknaden behöver bostadsbidrag. Detta kostar cirka 17 miljarder euro per år. Vart femte hushåll som bor i hyresrätt får någon form av stöd för att klara av att betala hyran.

Min slutsats.

Länder med stor hyresmarknad och marknadshyror behöver även s.k. social– housing (socialbostäder)

De kraftiga hyresstegringarna på tillväxtorter i Tyskland har lett till skärpning av skyddsreglerna i hyreslagstiftningen. Den 1 maj 2013 gavs de tyska delstaterna möjlighet att besluta om en sänkning av hyreshöjningstaket. Hyresutvecklingen gjorde att bostadspolitiken blev en viktig fråga i valet till förbundsdagen (Tysklands riksdag) år 2013 och även Angela Merkel utlovade ny hyresreglering.

Inget hyressättningssystem – varken det tyska eller det svenska – löser problemen med en kraftig bostadsbrist. Säger SABO.
När bostadsbristen beror på stor befolkningsökning, tilltagande urbanisering och ökad andel enpersonshushåll måste det helt enkelt byggas mer.

Nej, marknadshyror löser inte bostadsbristen och inte behovet av nyproduktion. Anser jag. Ett system med marknadshyra leder generellt sett till högre hyresnivåer. Alla kommer inte att ha råd att hyra en bostad.

Social-housing, socialbostäder, är en boendeform som riskerar att öka utanförskapet, öka segregationen och kostar mycket vilket skattebetalarna får finansiera. Och så ökade bostadsbidrag därtill.

Nej, det finns inga genvägar. Vill man ha en fri marknad med marknadshyror måste man även ta ekonomisk ansvar för de sociala konsekvenserna.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: