Skrivet av: ninalundstrom | augusti 27, 2015

Fp förslag om marknadshyror – många frågor, mina svar

Idag blir det ”frågor och svar” format. Många ställer frågor och här försöker jag besvara de vanligaste frågorna. Hör av dig om du inte fick svar!

Jag fortsätter idag med att beskriva fp förslaget. Jag har reserverat mig mot marknadshyror i arbetsgruppen.

Jag har tidigare skrivit om hyresfrågor. Om marknadshyror och tesen att det är ” elefanten i rummet”. Jag har skrivit om besittningsskydd och bruksvärde.

Driver Folkpartiet nu marknadshyror?

Nej inte som parti. Detta är förslag från arbetsgruppen och ledningen. Genom att förslaget om marknadshyror går emot tidigare landsmötesbeslut, som tydligt sagt nej till marknadshyror, måste landsmötet ta ny ställning. Ja till marknadshyror. Eller nej. I november avgör landsmötet vad Folkpartiet tycker.

Vad innebär förslaget?

Förslaget innebär bland annat att hyran ska bestämmas enskilt med varje hyresgäst. Avtalet ska även ha ” presumtionsverkan”. Vilket innebär att hyrans skälighet inte ska prövas.

Vad är presumtionshyra?

Presumtionshyra som finns idag innebär att om hyran för en planerad eller nybyggd lägenhet har bestämts i en förhandlingsöverenskommelse, ska hyran presumeras vara skälig. ( Man utgår från att den är fastställd på rimlig nivå) Hyran behöver därför inte skälighetsprövas.

Man kan idag bestämma hyran för 15 år. Dessa hyror lyfts ur bruksvärdessystemet. Ja, det är ett ingrepp i konsumentskyddet. Men avtalet bygger på att det är en förhandling mellan fastighetsägare och hyresgästorganisation och processen för hur hyran sätts antas ge ett skydd mot oskälighet. Förarbetet påtalade risken för ”bulvanverksamhet”.

Vad är skälet till att riksdagen inte beslutade om individuella presumtionshyror?

Förslag fanns i motion från ett parti. Skälet är att konsumentskyddet skulle försvinna helt. Därför ville man genom kollektiv förhandling möjliggöra att konsumentens rättigheter värnades. Individuella presumtionshyror kan inte skälighetsprövas.

Man kan avtala individuellt om hyran idag i nyproduktion. Men hyran går att pröva. Det är ett konsumentskydd.

Men det blir val mer frihet med fp förslagen?

Fp ledningens förslag ökar inte valfriheten för konsumenten. Förslaget minskar valfriheten. Förslaget tar bort rättigheter och skydd för konsumenten som finns idag. Hyran ligger utanför bruksvärdessystemet. Avtalet kan heller inte omprövas efter viss tid utan avtalet gäller utan tidsgräns. Hyran kan inte omförhandlas utan man sätter ett index för hyreshöjningar utan koppling till kvalitet i boendet. Oavsett hur hyresvärden sköter fastigheten och hur lägenhetens boendekvalitet utvecklas. Friheten ökar för fastighetsägaren.

Vad kan hyresgästen göra då vid missnöje?

En missnöjd hyresgästen kan naturligtvis flytta. Möjligen vill fp ledningen att frågan drivs civilrättsligt.Oklart.

Vad vill fp gällande dagens presumtionshyror och vid underhåll?

Redan beslutade hyror (15 år) omfattas också. 15 års gränsen tas bort. Att få bort 15 års gränsen är ett tydligt mål vilket Jan Björklund uttalade i TV4 den 27 augusti.

De hus som redan idag vid omfattande renovering definieras som nyproduktion har inte undantagits i förslagen. Jag menar att konsumentskyddet redan idag är mycket begränsat vid totalrenovering. Hyresnämnden kan bara pröva om åtgärderna i sig behövs. De dömer i huvudsak till fastighetsägarens fördel. Hyresnämnden överlåter sedan förhandlingen om hyreshöjningar till parterna.

Vad gäller idag för individuella avtal?

Redan idag kan man sluta enskilda- individuella- avtal med hyresgäster i nyproduktion. Men då har hyresgästen möjlighet att få hyran prövad – dvs pröva om hyran är skälig. Detta innebär att fastighetsägaren bestämmer hyran. Men med vetskap om att den kan överklagas. Bruksvärdessystemet är en spärregel mot oskäliga hyreshöjningar.

När kom presumtionshyran?

I dagens system finns presumtionshyra som beslutades i riksdagen år 2006. Propositionen bifölls av alla partier i riksdagen. Stödet var brett. Både i riksdagen och på marknaden. Alla tre parter – Fastighetsägarna i Sverige, SABO och Hyresgästföreningen välkomnade reformen.

Vad tyckte partierna om presumtionshyran?

Det fanns tilläggsförslag i motioner från partier år 2006. De kan läsas på riksdagens hemsida. I reservationerna kan man läsa vad olika partier ville ändra. Folkpartiet ställde sig inte bakom motionsförslag om individuella presumtionshyror. Folkpartiet ville däremot gå längre med kvalitetsfrågor som är viktiga för konsumenten i boendet t.ex. till – och frånval.

Vill alla aktörer byta system?

De finns olika uppfattningar bland aktörerna om dagens system. Min bild är att professionella hyresvärdar med vana av förhandlingssystem, och som månar om sina kunder och goda relationer, inte ser dagens system som stort hinder. Såsom det ofta utmålas. Systemet ger även stora fördelar vad gäller långsiktiga förutsättningar att bygga, förvalta, planera och finansiera. Det finns fastighetsägare som aktivt stödjer systemet. Men de hörs inte i debatten. Alla system kan dock utvecklas. Så även dagens system.

Hur ser du på alla konflikter?

Som beslutsfattare måste man förhålla sig till de konflikter som finns mellan parter. Både i bostadspolitik. Och på arbetsmarknaden. Och andra sektorer. Konflikter löses inte på bra sätt genom att i lag avskaffa en parts förhandlingsrätt och konsumentskydd.

Min filosofi är att visa parterna respekt, lyssna och väga samman. Att även ibland konstatera att vi inte är överens. Men genomföra reformer med så brett stöd som möjligt. Skapa långsiktiga spelregler. Stegvisa reformer som inte skapar hela havet stormar.

Och jag sätter alltid bostadskonsumentens, den enskilda människans,  intressen i fokus!

Är du nöjd med hur hyressättningssystemet fungerar?

Nej, det är jag inte. Man kan aldrig bli nöjd. Konsumenten kan t.ex. inte välja bort, och välja till, standard. Det är en fråga som jag arbetat med länge. Det krävs att kvalitet och pris hänger ihop mer vad gäller möjlighet att välja. Konstruktionen i bruksvärdessystemet behöver utvärderas. Dagens förhandlade presumtionssystem med hyran låst till 15 år behöver utvärderas och kopplas till reformer i bruksvärdesystemet. Detta utvecklingsarbete är rimligt och behöver ske. Inte att byta system med ett alexanderhugg.

Vilka gynnas och missgynnas av marknadshyror?

Att ändra hyressättningssystemet berör fastighetsägare som förvaltar ca 1.5 miljoner lägenheter och 3 miljoner hyresgäster. Finns det fastighetsägare som vill ha individuell hyressättning? Utan tidsgräns? Utan förhandlingar? Självfallet. Precis som i länder med marknadshyra.

Men marknadshyra är inte bara en fråga om kronor. Det är en prismodell d.v.s. hur hyran bestäms. Tittar man på hyror i nyproduktion idag så är de redan vad gäller hyresnivå ” marknadsmässiga”. Vad marknaden tål. Men frågan nu handlar inte om priset. Frågan handlar om makten i systemet. Om vem som ska få mer makt. Det är frågan.

Vad händer i länder med marknadshyror?

Debatten i dessa länder handlar nu ofta om att fastighetsägare på den fria marknaden anser att ” konkurrensen” från social housing ska begränsas. Därför behandlas många konkurrensfrågor om hyresmarknaden i EU kommissionen. Om inkomsttaket ligger på för ”generös” nivå kan hushåll välja social housing hyresmarknaden som har hyrestak. Om den marknaden växer leder detta till att frimarknaden får tomma lägenheter.

Därför har höjda bostadsbidrag som medel många vänner. Även bland privata fastighetsägare. Konsumentens priskänslighet minskar genom det statliga bidraget. Hyran behöver inte pressas. Med resultatet att många länder brottas med stora finansiella åtaganden som rör bostadsbidrag som växer. De hyresgäster som inte klarar villkoren på marknaden med fri hyressättning måste söka sig till social housing. Om de inte kan äga. Trycket på att kunna äga ökar.

Vi måste ta lärdom av andra länder. Länder med marknadshyror har bostadsbidrag och ett reglerat hyresbestånd, social housing. Med inkomsttak, speciella köer, politiskt bestämda hyror med mera.

Varför måste social housing ha inkomsttak och andra speciella regler?

För att EU:s statsstödsregler kräver detta. Av konkurrensskäl.

Varför är du kritisk mot nationalekonomer som hävdar klassiska teorier?

Det är ett dilemma med nationalekonomiska teorier om utbud, efterfråga och jämvikt rörande hyresmarknaden.

Teorierna om fria marknader med marknadshyra testas av länder. Men marknadshyra har inte löst frågan om utbudet. Därför har politiker i länder med marknadshyra varit tvungna att höja bostadsbidragen och inrätta en reglerad hyresmarknad. Då marknaden inte fungerar.

Dessutom bortser man från andra teorier. Teorier om marknadsmisslyckanden. Samt att ingrepp i prismekanismer kan under vissa förutsättningar öka effektiviteten i prissystemet. Det saknas en diskussion om kriterierna som krävs för konkurrens. Detta visar på utmaningar mellan teorier och verklighet. Samt att det sällan finns en (1) sanning. Detta faktum bör man reflektera över.

Det var dagens frågor.

Slutligen:

Behövs det fler bostäder. Absolut.

Behövs det marknad i form av marknadshyror?

Inte enligt min mening.

Det som behövs är frihet – och socialt ansvar!

 

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: