Skrivet av: ninalundstrom | februari 26, 2014

Doping, idrottares mediciner – och vem bär ansvaret?

Enskilda idrottare har alltid ytterst ansvar för vad man stoppar i sig i generell mening. Man ska inte kunna skylla på att man lånat vattenflaskor, tagit vitaminer, ätit mycket kött etc. om man testar positivt i dopingsprov. Men ska idrottaren även ta ansvar själv för vilka mediciner man ska ta vid behandling av sjukdom eller åkommor, det vill säga medicinsk behandling?  

Man bör fundera över rimligheten i att en icke medicinskt utbildad idrottare själv kunna avkrävas medicinska beslut om nödvändig behandling.  Om det är så enkelt att den enskilde idrottaren alltid ytterst ska avgöra även lämplig medicinsk behandling kan man fundera på läkarvetenskapens roll och syftet med organisationernas regelverk.

Debatten fortsätter och debatten är principiellt viktig.

Ska idrottare, såsom andra, kunna behandlas för en medicinsk åkomma? Wada säger följande om medicinsk behandling under tävling:

“ Athletes, like all others, may have illnesses or conditions that require them to take particular medications. If the medication an athlete is required to take to treat an illness or condition happens to fall under the Prohibited List, a Therapeutic Use Exemption (TUE) may give that athlete the authorization to take the needed medicine.”

Wada regelverken medger att idrottare ska kunna behandlas för sjukdom och åkommor. Man kan i vissa fall även ta mediciner som finns på listan över otillåtna preparat. Utan att detta klassas som doping.

Björn Waldebäck, SOK läkaren som lämnar sin post, säger följande i DN:

”-Det vore enklare om Wada i stället för att hålla på med gränsvärden bestämde att pseudoefedrin är en förbjuden drog”

Hur ska idrottare nu förhålla sig till medicinering? Kan idrottare som fått klartecken till medicin kunna använda medicinen? Vilket ansvar har Wada, idrottsorganisationer och läkare? Eller har idrottaren ytterst alltid ansvaret för behandlingen av sina medicinska åkommor?

Idrottare ska rimligen kunna bli behandlade för åkommor och sjukdom precis som alla andra och kunna lita på att den bedömningen som görs innefattar att medicineringen fungerar sett till regelverken. Förutsatt att man följer ordinationer och riktlinjer. Och gör man allt  enligt reglerna så är det inte idrottaren det är fel på. Utan reglerna.

Eller??

Den frågan behöver få ett svar. 

Både för idrottarnas skull.  Och för antidopingarbetets skull.

 

 

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: