Skrivet av: ninalundstrom | oktober 29, 2013

Marknadshyror = elefanten i rummet?

GP har en intressant ledare om hur bostadsmarknaden fungerar.  Ledaren har en analys av bostadsmarknadens utmaningar. Jämförelsen med marknaden för bostadsrätter är slående. Varför byggs det inte med den höga prisbilden?

Jag möter ibland påståendet att m-frågan inte får debatteras.

Frågan om marknadshyror ( m-frågan) anses vara som ”elefanten i rummet”. Elefanten i rummet är ett uttryck för ett problem som folk väljer att inte se, eller som alla ser, men som ingen gör något åt. Det kan vara ett viktigt ämne som inte diskuteras för att det anses vara obehagligt.

Det är viktigt att det finns en öppen bostadsdebatt där åsikter bryts. Men det krävs också tydliga underbyggda argument istället för svepande uttryck om hyresregleringar.

Jag gillar inte att ha elefanter i rummet så här är min syn på marknadshyror:

– Marknadshyror är ett system. Det handlar inte bara om priset dvs kronor per kvadratmeter. Alla länder med marknadshyror har även social housing. Social housing innebär speciella bostäder med speciella köer där det finns inkomsttak. Bostäderna byggs med hjälp av statliga subventioner. Bostäderna riktar sig till hushåll med låga inkomster. Hyrorna bestäms politiskt. Många länder har dessutom bostadsbidrag.

– Marknadshyror som system innebär att konsumenten/hyresgästen antingen accepterar villkoren när man erbjuds ett hyreskontrakt,  eller letar efter annan bostad. Det sker inte någon förhandling med en hyresgästföreningen.  Är man missnöjd med avtalets tolkningar kan man civilrättsligt driva frågan ( Vilket kan bli dyrt. )

– I Sverige består hyresmarknaden i huvudsak av bolag, och företrädesvis stora bolag, till skillnad från länder med en marknad med många små aktörer. Enskilda små fastighetsägare med 1-15 lägenheter är vanliga utomlands men saknas i princip helt på den svenska marknaden. Detta påverkar tillgången på hyresrätter och påverkar hyresgästens valmöjlighet och förhandlingsstyrka.

– Få frågor påverkar den enskildas liv så mycket som bostaden. Valet att avstå konsumtion är inget val för de flesta. Man måste ha någonstans att bo. Hyresförhandlingssystemet är ett konsumentskydd. Enskilda hyresgäster kan ställa sig utanför förhandlingssystemet. När man köper varor och tjänster finns konsumentskydd. Man kan avstå från ny mobil, resor, tjänster och mycket annat. Skulle konsumenten gilla att konsumentskyddet togs bort på något annat område?

– Är bostadsbristen ett prisbildnings problem? En hyresrätt i nyproduktion kostar idag i hyra ca 1600-2200 kr per kvadratmeter i Stockholms regionen. Är detta är för billigt? Aktörer klagar nu på bland annat långa planprocesser, långsiktig osäkerhet, att det är dyrt att nyproducera, överklaganden, bullerregler och skattebelastningen.

Kan bostadsmarknaden förbättras?  Behöver hyresmarknaden reformer? Det tror jag.  Absolut.

Men social housing och marknadshyror är inte lösningen.

Oavsett nationalekonomiska jämnviktsteorier.

Eller påstådda elefanter i rummet.

 

 

Annonser

Responses

  1. Hej Nina,

    Jag tror du har missförstått hur begreppet ”elefanten i rummet” används i bostadsdebatten. Det är inte marknadshyror som avses när man pekar på ämnet som man gärna blundar för utan hyresregleringens betydelse för att det ser ut som det gör.

    Få menar att man ska avskaffa regleringen, då den som du riktigt påpekar erbjuder ett konsumentskydd. Desto fler är de som vill att man reformerar systemet så att prisbildning och konsumentinflytande kan förbättras. Jag ser i din avslutning att också du tror det är möjligt och nödvändigt – och önskar att du som liberal och erfaren bostadspolitiker ville vara drivande i DEN diskussionen i stället för att välja ut en extremposition kring marknadshyror och angripa den. Det blir, för att ta ett dagsaktuellt exempel, som att angripa friskolereformen utifrån en stollig och ytterst olämplig rektor som Uppdrag Granskning letat upp.

    Martin

    • Hej Martin

      jag debatterar bostadsfrågor på olika håll och mitt referat har sin utgånspunkt i debatter. Din elefant må vara ”hyresregleringen”, andra ser andra elefanter.

      Jag försöker vara tydlig i vad jag menar och lägger rätt mycket tid på att debattens innehåll ska vara definierad. För det är självfallet så att är man liberal, ideologiskt sett, så väcker det frågor om varför marknadshyra kritiseras av mig. Marknad och hyra låter ju så fritt och liberalt! Eller hur!? Utbud och efterfråga, fri prisbildning och vips så fungerar marknaden! Men man kan inte blunda för att jämnviktsteorier inte verkar fungera på bostadsmarknaden. Ideologiska ståndpunkter kan inte sväva fritt i det blå bara för att det låter bra. Jag tror på frihet OCH socialt ansvar. Som fri debattör behöver man inte ta ansvar. Som intresseorganisation kan man välja att driva det som gynnar den egna saken bäst. Jag är lagstiftare. Med stort ansvar. Lagar påverkar vanliga människors vardag. Det är min plikt och skyldighet att se även fakta som talar emot ”ideologiska” teoretiska principer. Nej. jag vill inte införa social housing och marknadshyror med allt vad detta innebär.

      Du talar svepande: menar att man ska avskaffa regleringen, då den som du riktigt påpekar erbjuder ett konsumentskydd. Desto fler är de som vill att man reformerar systemet så att prisbildning och konsumentinflytande kan förbättras.”

      Jag vet inte vilka dessa ”få” är eller ”desto fler” men jag är intresserad av att du beskriver vad du tycker i sak. Det är helt ok att du inte gillar det jag skriver men jag saknar konkreta argument i sak. Vad är då ditt konkreta förslag på konsumentskydd? Och din konkreta förändring av ” hyresregleringen”? Vilken lag och vilken paragraf? Med vilka konsekvenser?

      ”Extremposition” ? Definiera vad du menar med detta? Menar du att beskrivningen av systemet med marknadshyror är fel? Du är välkommen att bidra med din syn på den rätta beskrivningen i så fall. Konkret. I sak.

      Vänligen Nina

  2. Hej Nina,

    Svepande? Avkräver du mig namn, eller nöjer du dig med institutioner som EU-kommissionen, OECD, IMF, Finanspolitiska rådet, Boverkets ledande analytiker, handelskamrarna, bankernas chefekonomer, samtliga borgerliga ledarsidor (undantaget GP) för att nämna några? Fall inte i fällan och tro att det är Fastighetsägarna som ensamt föreslår detta i någon form av egennyttigt vinstintresse.

    Är det mindre svepande att hänvisa till att ”elefanten i rummet” avser marknadshyror utifrån ”debatter”. För egen del, och jag följer väldigt mycket av den bostadspolitiska debatten, har jag aldrig någonsin sett den användningen. På vilket sett skulle marknadshyror vara ett befintligt problem som är ”påtagligt för alla människor i en grupp, men som man undviker att prata om” (Wikipedia), när systemet – hur det nu ser ut – inte ens finns.

    Och vems definition av marknadshyror gäller? Ska vi gå efter jagvillhabostad.nus definition (hemsidan) som innebär ett utrerat marknadssystem, utan besittningsskydd med auktionsförfarande på befintliga hyreskontrakt, eller Hyresgästföreningens som likställer varje justering av befintligt system som ”övergång till marknadshyror”? Jag är osäker – vilket naturligtvis påverkar kraven på tydlighet från politiken. Min egen definition? Ja, om jag drev krav om ett system med marknadshyror vore det rimligt att avkräva mig en definition – på samma sätt som jag avkräver debattörer som agiterar emot en sådan. Nu gör jag ju ingetdera, varför din definition är mer relevant.

    Jag är övertygad om att större hyresskillnader som tydligare avspeglar konsumenters värdering av olika bostäder underlättar marknadens funktionssätt. Det uttrycks tydligt i Hyresbostadsutredningen. Jag vill att mer fokus ska ligga på vad man får för hyran än kollektiva schablonparametrar, så att hyresvärdar ägnar mer tid åt kundnöjdhet och att utveckla sitt erbjudande än att vara ”systemsmarta”. Det innebär rimligen även ett större utrymme för individuellt anpassade avtal/lösningar mellan hyresvärdar och hyresgäster, använda för dem som så önskar. Rätten och möjligheten att agera kollektivt behöver inte inskränkas för det. Det här är några exempel på förändringar som leder i riktning mot hur många andra marknader fungerar, och kan kanske sägas leda mot större marknadsmässighet. Är DET en övergång till marknadshyror? På bl a Aftonbladets ledarsida och i Metro sannolikt. Hos andra? Jag vet inte, men jag tycker det vore intressant att föra diskussioner om hur vi kan förbättra dagens system, allmänt såväl som termer av enskilda paragrafer som behöver justeras. Den diskussionen uteblir dock när olika nyckelföreträdare surrar sig vid masten och säger att inget ska ändras för förändring är försämring, alternativ förändring är marknadshyror och det är vi emot.

    Jag är nationalekonom och sålunda möjligen i skottgluggen för anklagelser om övertro på teoretiska jämviktsmodeller. Men nej, jag utgår från att det finns flera faktorer som gör det svårt att applicera lösningar rakt av efter dessa. De sociala faktorerna ingår naturligtvis här. Därifrån till att förkasta ekonomiska samband och prismekanismers betydelse för fungerande marknader är steget emellertid oerhört långt – och jag är inte säker på att bevisbördan faller på dem som föreslår förändringar i ett illa fungerande system. Det omvända brukar gälla.

    Jag värjer mig mot ditt oblyga antydande att vi som organisation bara ser till våra medlemmars intresse och bortser från det som är ansvarsfullt. Det är inte särskilt klädsamt.

    Jag delar gärna med mig mer om hur vi ser på olika möjligheter att förändra det som fungerar illa. Det kommer dock inte i ett kommentarsfält. Men jag tror att den viktigaste förutsättningen för förändring är ett brett politiskt intresse FÖR att förändra. Där måste diskussionen ta sin början så att man i ett givande och tagande från olika sidor kan finna fungerande lösningar. Utifrån dem kan man sedan titta på enskilda paragrafer och nödvändiga regelförändringar. Vill Folkpartiet vara med?

    Martin

    • Hej igen

      läs gärna fp motioner som finns på riksdagens hemsida (under årens lopp). Visst behövs det reformer och regeringen har gjort en rad utmärkta sådana! Fp antar också nya ståndpunkter på landsmöten och i rapporter. Folkpartiet har bidragit till regeringens reformer. En del länkar till motioner kan du även se på denna bogg genom länkar under ”Initiativ” (parti- och kommitté motioner) . Jag , och vi, kommer att fortsätta arbeta för reformer. Jag vill påminna om att en del av förslagen även har kommit från de tre parterna Fastighetsägarna, Sabo och Hyresgästföreningen. Riksdagen har stiftat lagar utifrån förslag från er tre parter.

      Jag är aningen förbryllad över din irritation över att jag förklarar min syn på marknadshyror. Jag får frågan väldigt ofta från boende, andra politiker , aktörer och även utländska aktörer. Min blogg riktar sig inte till någon speciell aktör, person eller organisation. Så sent som förra helgen var det några som gav följande feed-back ” Jag har gillat tanken på marknadshyror men har inte sett vidden av detta och har ändrat uppfattning”.

      Jag tycker att GP hade en stor poäng i det som skrevs.

      Vänligen Nina

  3. […] har tidigare skrivit om hyresfrågor. Om marknadshyror och tesen att det är ” elefanten i rummet”. Jag har skrivit om besittningsskydd och […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: