Skrivet av: ninalundstrom | oktober 28, 2013

Professor förordar social housing?

Hans Lind, professor i fastighetsekonomi på KTH, skriver i en krönika i Fastighetsnytt ( nummer 5, 2013 ) om social housing. Lind definierar inte begreppet men social housing brukar betecknas som bostäder för ekonomisk mindre bemedlade grupper. För att få tillgång till dessa bostäder finns ett inkomsttak. Man står i speciell kö till dessa offentligt subventionerade bostäder. Bostäderna har skapats för att den ”fria” marknadshyresmarknaden inte klarar av att erbjuda billiga bostäder.  Lind har en uppfattning om de politiska partiernas farhågor:

” Slutsatsen av detta är rimligen att de politiska partierna kraftigt överskattar de negativa aspekterna av ”social housing”!”

Lind ser fördelar med social housing:

”Statsfinansiellt har rimligen ”social housing” också fördelar. Staten behöver bara subventionera ett mindre antal bostäder istället för en gigantisk satsning på ett nytt miljonprogram.”

Hans Linds inlägg bortser från några, enligt min mening, väsentliga faktorer.

– Vilka är de partier som föreslår gigantiska satsningar på nytt miljonprogram? Av partiernas budgetmotioner att döma finns inga sådana satsningar. Alliansregeringen föreslår definitivt inte detta utan satsar på långsiktiga spelregler på en rad områden.

– På vilket sätt skulle hyresmarknaden bli bättre med politiska beslut om hyreshöjningar, hyressättning, hyresmodeller, inkomsttak etc? Idag fattar inte politiker beslut om hur hög hyran ska vara eller vilka som ska få bo i hyresrätten. Det gör parterna på marknaden.

– Utgångsläget på hur svensk bostadsmarknad ser ut idag borde vara grundläggande. Den svenska modellen har inga inlåsningar som är styrda av regelverk/lagar. Vem som helst får söka sig till hyresmarknaden. Att hyresmarknaden inte fungerar tillräckligt väl i storstäderna är en annan fråga. Sverige har inte speciella köer för fattiga eller låginkomsttagare som man har i andra länder. Den svenska hyresmarknaden och allmännyttan är öppen för alla. Hyresmarknaden i Sverige ägs i huvudsak av bolag med stora bestånd. Kassaflödet över tid är mycket viktigt för bolagen. Oavsett om det är privatägda eller kommunaltägda bostadsbolag. Vad är Linds analys av konsekvenser av social housing för det befintliga bestånd av hyresbostäder hos allmännyttan? För självfallet blir ansvaret nödvändigt att ta i det befintliga beståndet utifrån Linds modell. Den dyra nyproduktionen löser inte uppgiften. Den förändring som stadsdelar med fullständig dominans av kommunala hyresrätter behöver,  kan över tid,  underlättas av att vi inte har låst in beståndet i social housing.

– Lind bortser från den struktur som redan finns på marknaden. Sverige saknar den småskaliga strukturen av ägande på hyresmarknaden genom att vi inte har få ägarlägenheter i nyproduktion. I Tyskland ägs 60 % av hyresrätterna av små ägare med 1-15 lägenheter. Jag tycker att det är en stor brist att det inte går att omvandla hyresrätter till ägarlägenheter i det befintliga beståndet. Samt att byggandet av ägarlägenheter går långsamt.

– En av de mest centrala frågorna är varför nationalekonomiska  jämnviktsteorier inte fungerar på bostadsmarknaden. Vad är Hans Linds förklaring till att social housing behöver finnas i de länder som har marknadshyror? Varför löser inte ” marknaden” detta? Det finns billiga bilar och mobiler . Och dyra. Men bostadsmarknaden fungerar inte så. Varför finns det inte en utbuds- och efterfrågejustering av hyror utan hyrorna stiger i s.k.  marknadshyressystem? Varför byggs det inte massor av bostadsrätter och ägarlägenheter i Sverige, och inte minst storstäderna,  när prisbildningen är helt fri från ramverk och regler?

Lind tar ställning för social housing. Men det tycker jag att han gör på vag grund. Och med en uppgiven inställning.

” Och om alternativet till ”social housing” är ingenting händer så måste ”social housing” rimligen vara bättre!”

Att kapitulera, och acceptera modeller som inte löser sociala utmaningar, är väl inte svaret?

Social housing minskar friheten för både bolag och individer.

Om man kan hitta läkemedel mot svåra sjukdomar, hitta higgspartikeln och skicka folk till månen så kan man väl hitta lösningar för bostadsmarknaden?

Jag tror att det är möjligt.

Men det tror inte Hans Lind?

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: