Skrivet av: ninalundstrom | augusti 18, 2013

Är IAAF en bad guy?

Efterdyningarna av Emma Green Tregaros regnbångsfärgade naglar fortsätter. Under finalen var naglarna röda. Debatten handlar nu om varför naglarna bytte färg.

Jag reagerar på de analyser som görs.

Johan Esk i DN menar att IAAF agerade men behandlade inte alla tävlande lika. Han menar att reglerna är så grumliga och inget vet vad IAAF kunnat få för sig så han förstår att svenska förbundet vek ner sig och bad Emma skippa regnbågsnaglarna. Esk menar att ingen kan svara på frågor om reglerna och deras tolkning.

Organisationen IAAF framstår därför som en mycket märklig organisation. Jag tror inte att världen är så enkel. Är IAAF verkligen en ”bad guy”?

Den som vill läsa om vad IAAF står för kan gå in på deras hemsida. Regel 8 i IAAF Competition rules 2012-2013 beskriver reglerna under tävling.

IAAF styrs av sina medlemsländer. Sverige är medlem i IAAF. De håller kongress vartannat år och kongressen fattar beslut om regler.  Så reglerna som finns är beslutade på IAAF:s  demokratiska möte med delegater från medlemsländerna. IAAF har en ledning med ordföranden och styrelse. Samt flertalet kommittéer och kommissioner. En av de svenska ledamöterna i en kommission är Stefan Holm , höjdhoppsstjärna och duktig expertkommentator i TV 4. Han är ledamot i IAAF Athletes’ Commission.

Hur reglernas ska tolkas finns beskrivna i IAAF:s dokument. IAAF har rätt att agera och att tolka reglerna.

Min analys:

– Regler som IAAF :s beslutande organ fattat beslut om gäller alla medlemmar. Och tävlande.

– Tolkningar av reglerna görs av IAAF. Blir det dispyt hamnar frågan i CAS.( Det internationella organet som avgör dispyter inom all idrott)

Om man inte gillar reglerna, eller hur de tolkas, får man väl som medlemsland driva krav på förändring och lägga nya förslag. Som kongressen kan besluta om.

Om reglerna är skrivna så att idrottare inte får, under tävling, bedriva politiska markeringar så är det en regel som man medlemmarna får acceptera, eller försöka ändra. Om de är grumliga, såsom Johan Esk i DN menar, kan väl medlemmarna se till att få reglerna tydliga?

En helt annat perspektiv är vilken utveckling publiken vill se. Vill publiken att det ska kunna ske politiska utspel under tävling?

Om politiska markeringar ska vara möjliga så får vi i publiken även tåla att det i yttrandefrihetens namn sägs och uttalas sådant som vi starkt ogillar eller tar avstånd ifrån.

Eller vill publiken se den idrottsliga kampen vara i fokus?

Emma Green Tregaro ska ha all respekt för sitt kärleksbudskap i media. Oavsett att färgen på naglarna bytte färg.

Nästa IAAF kongress och friidrotts- VM går av stapeln år 2015 i Peking.

Frågan om mänskliga rättigheter blir lika intressant då.

 

 

 

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: