Skrivet av: ninalundstrom | april 2, 2012

När avskaffades hyresregleringen i Sverige?

Det finns en massa begrepp som återkommer i bostadsdebatten som gör det än svårare att ibland förstå vad debatten handlar om. Ett sådant begrepp är ”hyresreglering”.

Vad menas med detta ?

Detta begrepp har koppling till hur man i Sverige bestämmer nivån på hyrorna.

Men det finns olika syften med att använda ordet ”hyresreglering”. En del använder det istället för orden ”hyressättningssystem” eller ”bruksvärdessystem” utan att ha något specifikt syfte. Då är det en hänvisning till att det finns ett system för hyror.

Det finns dock också andra syfte till att använda ordet ”hyresreglering”. Inte minst bland debattörer som anser att hyresmarknaden inte ska ha ett regelverk utan ska vara en så kallad ”fri” marknad. Då hävdas även att vi fortfarande idag har en hyresreglering där politiken bestämmer hyrorna.

Hyresregleringen i lagstiftarens mening avskaffades av riksdagen 1971-1974  genom förslag av dåvarande bostadsministern Ingvar Carlsson . Bland annat Folkpartiet hade skrivit motioner ( förslag) om att hyresregleringen skulle avvecklas senast 1974.

Varför, och när, infördes hyresregleringen? Många forskare har beskrivit den historiska utvecklingen . Här är bara ett litet urval av årtal och händelser.

Hyresregleringen infördes vid andra världskriget genom den svåra bostadssituation som då rådde och var kvar länge efter krigets slut.  Då hyresregleringslagen var avsedd att vara tillfällig omprövades den med jämna intervaller av riksdagen. Men det fanns politisk enighet om hyresregleringslagens nödvändighet så den blev kvar under lång tid.

1955 föreslog hyresregleringskommittén att skulle påbörja en avveckling av hyresregleringslagen.

1966 tillsattes en utredning för att utveckla en lagstiftning som skulle gälla efter hyresregleringslagens avveckling. Denna skulle garantera både avtalsfrihet och hyresgästernas besittningsskydd.  Resultatet blev bruksvärdessystemet.

1968 började man gradvis avskaffa hyresregleringen från andra världskriget i nyproduktionen och bruksvärdessystemet infördes.

1974 upphör resterande delar av hyresregleringen genom förslag från dåvarande bostadsminister Ingvar Karlsson.  Bruksvärdessystemet skärptes och allmännyttans hyresnormerande roll infördes.

Revideringar av hyressättningssystemet har tillkommit under årens lopp , nu senast år 2011.

Slutsatsen är att den bostadspolitiska debatten blir än mer svårt att förstå om man inte tydligt försöker beskriva vad man menar med begrepp som används. Det är viktigt inte minst mot bakgrund av att det även finns ideologiska syften med att använda vissa ord. Ordet hyresreglering kopplas av vissa debattörer samman med ord som ”planekonomi” samt ” korporativt klimat” . Det hävdas också att hyran bestäms på “politisk” väg.

Eller  att:

” Hyresregleringen är den sista bastionen, ett uttryck för en fallerad samhällsmodell. Det är dags att riva även den.”

I Sverige bestämmer inte politiker och riksdag/regering nivån på hyran eller nivån på hyreshöjningen för hyresrätter. Det ansvaret har fastighetsägare och hyresgästföreningar utifrån ett ramverk. Det sker genom förhandlingar mellan dem. Därutöver finns ett system om parterna inte kan enas, eller om hyresgäst vill ha hyran prövad.

Det är den svenska modellens grundprincip idag. Det finns utmaningar i den svenska bostadspolitiken och en modernisering är nödvändig på flera områden. Ramlagstiftningen för hyressättning har behövt utvecklas vilket också har skett nyligen( år 2011) . I riksdagen har inget parti föreslagit att systemet i sig ska skrotas.

Jag kommer att återkomma till dagens bruksvärdessystem  och begreppet marknadshyror i kommande inlägg.  Samt varför den svenska modellen för hyressättning har behövt förändringar.

Annonser

Responses

  1. I vår tid när mycket av dom liberala ideerna goes down the toilet så tycks du vara oberörd.

  2. Hej Nina!

    Kul att du vill ta dig an bostadsdebatten. Och det är ju fullt riktigt att ord och begrepp kan användas retoriskt. Det gäller ”hyresreglering”, men också ”marknadshyror”. Ser därför fram emot din analys av det begreppet. Din hänvisning till ”debattörer som anser att hyresmarknaden inte ska ha ett regelverk” antyder att även du kanske köpt en ideologisk definition 🙂

    Få nationalekonomer skulle hålla med dig om att frånvaron av en politisk prisreglering innebär att det saknas en de facto-prisreglering. Hur ”ramverket” du hänvisar till är utformat och vilka styrkeförhållanden som gäller i förhandlingsrelationen mellan parter på hyresmarknaden spelar i det avseendet roll. Men till detta återkommer du säkert.

    Glad påsk!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: