Räddningsplan- för havet

Östersjön lockar till många aktiviteter. Långa simturer, paddling, båtturer och många andra aktiviteter. Alla som vistas i skärgården kan samtidigt bedrövas över läget med återkommande algblomningar. När vattnet är härligt att bada i – då kan simturen vara omöjlig genom den sörja som finns i vattnet. Det kan liknas vid rabarbersoppa på sina ställen. Inte ens paddlingen lockar när det är som mest algblomning.

Varför blir det på detta viset?

Idag publiceras nya forskningsrön om läget i Östersjön och enligt rapporten ökar döda bottnar även i Östersjöns kustområden. DN skriver att bottnar med permanent syrebrist ute till havs nått nya rekordnivåer. SMHI rapporterade tidigare i år att det totalt rådde syrebrist på 28 procent av uppmätta bottnar. Det motsvarar en yta som hela Danmark och Skåne.

Ett internationellt forskarlag rapporterar att syrgashalterna i kustnära områden i Östersjön har minskat, vilket leder till fler och större områden med syrebrist och bottendöd.

Daniel Conley, som är professor vid Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper vid Lunds universitet, uttalar att :

Tillräckligt med syrgas i bottenvattnet är nödvändigt för ett välfungerande friskt ekosystem med färre algblomningar. Att områdena med syrebrist har ökat tillskriver forskare de ökade mängderna näringsämnen från gödningsmedel, stora djurfarmar, förbränning av fossila bränslen och utflöde från kommunala reningsverk.

Alla som vistas i skärgården har också säkerligen funderingar på hur fartygen påverkar Östersjöns vattenkvalitet. Avfallsvattnet från fartygen töms ju i Östersjön. Sommarstugeägare som nekats bygglov för trekammarbrunn kan ibland jämföra denna,  i deras ögon , goda miljöåtgärd med den miljöpåverkan ( negativ) som fartyg genererar. Orenat avfallsvatten pumpas ut i havet.

Världsnaturfonden kommenterade detta faktum i somras och påtalade att:

Vid ett möte i London i oktober 2010 beslöt FNs sjöfartsorganisation, IMO, att från och med 2013 förbjuda nya kryssningsfartyg att tömma sitt avfallsvatten i Östersjön. Från och med 2018 gäller det alla passagerarfartyg.

Men avfallsvatten från fartyg verkar inte vara den enda utmaningen.

Jan Ahlbom på Länsstyrelsen i Västra Götaland och toxikologen Ulf Duus, har kartlagt vilka faktorer på ett fartyg som kan ge upphov till skador på miljön i haven.

Stora oljeutsläpp till havs är idag kanske det mest uppmärksammade av sjöfartens miljöproblem. Vid sidan av tankerolyckorna finns dock problem av minst lika allvarlig art. Fortfarande sker ständigt – trots över 20 år av internationella konventioner och förbud – mer eller mindre medvetna utsläpp av tankrengöringsrester, maskinrumsavfall och oljeinnehållande länsvatten från fartyg i Skagerack, Kattegatt och Östersjön.

En propellerhylsa kan läcka 6 literolja/dygn.

Deras lösning är ett antal åtgärder som minskar ett fartygs miljöpåverkan genom att bli ett så kallat ”rent skepp”.

När man njuter av Östersjöns vatten nästa gång tål det att tänka på vilka faror som hotar detta fantastiska hav.

Visst är det viktigt att alla enskilda personer agerar så att deras egen miljöbelastning minskar.  Många bäckar små…

Men om inte fartygen ( vissa med flera tusen passagerare), hamnar och alla andra kommersiella aktörer gör sin del,  så är de små åtgärderna enskilda personer gör bara en droppe i havet…