Skrivet av: ninalundstrom | mars 21, 2010

Sockerberoende, lightdrycker och kickar

Socker i olika former och lightdrycker väcker diskussioner. Finns det sockerberoende? Ger lightvarianter samma insulinpåslag som socker? Är det förkastligt att dricka drycker med socker eller sötningsmedel? Behövs energidryck på träning?

SVD har i en artikelserie beskrivit hjärnans belöningssystem. Finns det ett sockerberoende eller är ”beroende” en felaktig beskrivning av konsumtion av sockerrik kost? Det sägs ofta att våra hjärnor älskar socker. Lundaprofessorn Charlotte Erlanson-Albertsson anser att sockerberoende finns och varnar för det. Professorn och drogforskaren Johan Franck menar att beroende är fel ord. Kicken från socker är en krusning på ytan i jämförelse med den ”berusning” som artificiella droger ger. Johan Franck anser att språkbruket måste hejdas och menar att vi ska nöja oss med att kalla överätande av socker för missbruk.

SVD har också påtalat att hjärnans belöningssystem leder oss till kylskåpet och kakfatet. Stress leder till att sockret vi får i oss omvandlas till fett. Många bygger på buken när stress- och insulinsystemet jobbar för fullt och blodsockernivån är hög.

Tidningen Forskning och framsteg menade några år sedan att en vanlig missuppfattning är att artificiella sockerarter, sådana som ingår i “light”-produkter, inte ger sug efter mat. De hänvisar till Charlotte Erlanson-Albertsson som i sin tur påstår att det är den söta smaken i sig som gör oss hungriga, och att light-varianterna också stimulerar de mottagare i kroppen som vanligt socker annars binder till. Exempelvis verkar sötningsmedlet aspartam på samma mottagare som glukos.

”– Vanligt socker innehåller energi som gör att kroppens påslag så småningom stannar av. Men i aspartam finns ingen energi, och det gör att signalen fortsätter ljuda och att hungersymtomen kvarstår, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.”

Läkartidningen har något år sedan beskrivit att det finns en medicinsk kontrovers kring frågan om sockerberoende.  Det finns enligt vissa forskare svaga bevis för sockerberoende hos människa. Mycket av argumentationen för sockerberoende bygger på råttförsök, men människors födoämnesval och beteende är mycket mer komplicerat än djurens. Forskningen om hur olika substanser styr människors födoämnesval är viktig. Kunskapen måste dock vägas ihop med kunskap om kostintag, livsstil, livsmedelstillgång, samhällsstrukturer och livsmedelsreklam för att man ska kunna dra några slutsatser avseende det komplicerade sambandet mellan mat, beteende och fysiologi.

SVD har även belyst frågan om sportdrycker och träning. ”Vanliga motionärer ska inte dricka sportdrycker i samband med träningen. Sockertillförseln kan förstöra hela passet, varnar Bengt Saltin, professor i fysiologi.”

Bengt Saltin är professor i fysiologi, rådgivare till Sveriges olympiska kommitté och en av Sveriges främsta experter på träning och idrottsrelaterade frågor.

En vanlig motionär har inte har något behov av att dricka sportdryck. I vissa fall kan den till och med motverka effekterna, säger Bengt Saltin

Däremot är det bra att dricka sportdrycker för att få extra energi i samband med långa motionslopp som Stockholm Maraton.

Uppenbarligen finns det olika uppfattningar om sockerberoende som begrepp. Däremot verkar många vara överens om sockrets negativa effekter på kroppen genom insulinpåslag. Men om man tränar och vill ha något sött – varför anses det vara negativt med lightdrycker? Är forskarvärlden överens om att lightprodukter lurar kroppen?

Amerikanska US National Libary of Medicine / National Institutes of Health har forskning om lightprodukter kontra insulinpåslag. I ”En Functional magnetic resonance imaging of human hypothalamic responses to sweet taste and calories.” förklaras kopplingen mellan aspartam( sötningsmedel) kontra insulinpåslag.

“Glucose and maltodextrin ingestions resulted in similar increases in blood glucose and insulin concentrations. However, only glucose triggered an early rise in insulin concentrations. Aspartame did not trigger any insulin response.”

En annan undersökning redovisas resultat på råttor och människa.

”The effects of aspartame (L-aspartyl-L-phenylalanine methyl ester) on plasma glucose and insulin levels were investigated in diabetic rats and patients with non-insulin-dependent diabetes mellitus.

These results suggest that acute administration of aspartame has no influence on plasma glucose or insulin levels in diabetic rats and patients with non-insulin-dependent diabetes mellitus.”

Vad visar denna korta genomgång av frågan om sockerberoende, lightdrycker och insulinpåslag?

Det visar att forskarna inte är överens om vad som gäller. Man kan själv fundera och testa vad kroppen mår bra av.  Att undvika energidrycker på korta träningspass är nog rimligt för de flesta. Energidrycker hjälper till när man tränar mer än en timma. Det är viktigt att testa på träning så att man vet att magen klarar söta drycker. Ibland kan man dock behöva träna långa ( här : konditions) pass med endast vatten utan att tillföra socker ( kolhydrater). För att känna på hur det känns att gå över till fettförbränning. Nyttig erfarenhet om man vill delta på motionslopp. Det är också bra att veta hur det känns när skallen börjar ropa efter kolhydrater. Samt hur det kan räcka med att tugga på en liten bit torkad frukt för att piggna till.

Slutligen frågan om lightprodukter- eller inte? Uppenbarligen är forskningen inte överens om effekter. Det tycks inte finnas belägg för insulinpåslag av sötningsmedel. Så tills vidare får var och fundera själv på om man vill dricka lightdrycker. Eller blanda sin FUN -light i youghurt, kesella eller gröt (istället för sylt).

En del av oss föredrar hellre äkta vara men,  smaken är delad som…

Annonser

Responses

  1. Du vet ju själv hur det ser ut innan kassorna i affären (massor av godis). Som förälder begriper man sällan hur regler politiker skapar är utformade. Vissa saker överdrivs faror något enormt medan annat som drabbar mängder, där är det fritt fram.

    Skall jag handla med barn så måste jag se till att man handlar på en tid då det inte är köer eller det finns trötthet hos barn. För är det lång kö samt det finns risk för ”aha, titta vad det där luktar gott och ser färgglatt och trevligt ut”. Sedan får man världens fajt om man säger till ”nej, du får inget godis”.
    Har själv funderat på att släppa klätterapan och gå loss i godishyllorna och hoppas han river ner ordentligt, sedan när de säger till så kan man ju fråga hur man kan vara så jävla dum och sätta upp något så ohälsosamt på så korkat ställe.

    Läste att vi i Sverige äter fruktansvärt mycket godis. Kan det ha och göra med att man tränar in att godis är en belöning och gott precis när barnen börjat gå.

    Exakt vad beroende innebär är ingen enkel fråga eftersom det har med tankar och göra men i Sverige gör vi vad vi kan för att folk skall äta så mycket godis som möjligt.

    • Du gör en bra beskrivning av affärernas lockvaror = godis. Är det bara barn som trillar dit? Tänk på alla trötta som kommer stressande till kassorna och köper godis. Det är inte en tillfällighet att det ligger placerat som det gör. Ja, vi i sverige äter väldigt mycket godis. En som går på lågkolhydratkost berättade igår om att det tog någon vecka innan sötsuget försvann. Men om han slarvar och får i sig för mycket kolhydrater någon dag så återkommer suget. Stimulerar kolhydrater suget efter mat och sött? Intressant fråga.

      • Kolhydrater (bl.a. socker) triggar insulin, så länge man äter kolhydrater så är det i första kommer insulin påverka ämnesomsättningen. Så länge insulin styr så varierar blodsockret ganska kraftigt, lågt blodsocker triggar sötsug eftersom hjärnan behöver energi och den kan inte gå på fett utan måste då ha glukos.

        När en person drar ner på kolhydraterna kraftigt så kommer man samtidigt ställa om kroppen till ”svält”. Svält är egentligen att de ämnen som reglerar ämnesomsättning byts ut. Insulin påverkar inte alls i samma grad utan vid svält är det i första hand tillväxthormon som styr.

        Omställningen från att gå från kolhydrater som huvudsaklig energikälla till fett/protein tar ungefär 3-5 dagar beroende på hur hårt man kör, den tiden är mycket jobbig (man är väldigt hungrig och känner sig matt).

        När tillväxthormon satt igång och börjat styra så mår man bra igen, man mår VÄLDIGT BRA av tillväxthormon.
        Tillväxthormon är förmodligen det absolut bästa bantningspreparat som finns, orsaken till det är att tillväxthormon ställer om kroppen till att förbruka fett och man är inte alls hungrig. Det har också anabolt vilket betyder att man inte tappar muskler så länge man får i sig tillräckligt med näring.

        Hade sjukvården fått lov och skriva ut tillväxthormon till alla de som idag opererar sig för fetma så hade de sluppit operation. Går man tillräckligt länge på det så kommer kroppen att lära om, hjärnan kan lära om i hur mycket näring den vill ha. De som lider av fetma har vanligen varit feta sedan ungdom, hjärnan har lärt sig att det är så det skall vara.

        Problemet med tillväxthormon är att det även är klassat som dopningsmedel.

        Tillväxthormon är även bra för en mängd andra åkommor, man kan dessutom dämpa åldrande av det. Hela processen som tillväxthormon triggar igång beskriver jag inte här men hormonet är mycket viktigt för att vi skall läka bra, må bra, sova bra och så vidare.

        Kroppsbyggare som skall dieta inför tävlingar använder ofta tillväxthormon för att man skall lyckas få bort så mycket fett som möjligt utan att tappa muskler samt att inte skada sig. Det är mycket lättare och skada sig när man knappt har något fett på kroppen.

        Så orsaken till varför man är godissugen när man äter godis har och göra med att det då är insulin som styr ämnesomsättningen, när den styr så går blodsockret upp och ner.
        Vid lågkalorikost så är det tillväxthormon som styr, då förbrukar kroppen mycket mer fett istället. Hjärnan använder då ketonkroppar samt att det lilla man äter i kolhydratväg prioriteras till hjärnan. Protein omvandlas med om så behövs.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: