Politik kan stötta – eller välja att inte stötta – cykling

  Vad anser Folkpartiet som ska fatta beslut om cykelprogram-eller inte- i helgen?

Känslan av att klicka i skorna i pedalerna, sakta rulla ut på vägen, växla till stora klingan fram – och se landskapet snabbt rulla förbi i takt med fartökningen,  är skön.  Fartvinden, vyerna, solen (eller regnet) är delar av upplevelsen. Värmen sprider sig i kroppen, sakta börjar svetten rinna för att snabbt torka i fartvinden. Första backen, växlar – ställer mig upp och känner att idag orkar benen trycka på utan att bli stumma. 5 mil senare kliver jag av cykeln. Lycklig. Stum i bena men lycklig. Vilken upplevelse. Läpparna är salta och kinderna skrövliga av saltränderna.

Så kan det kännas att ge sig ut på sin cykel. Upplevelse. Träning. Välbefinnande.

Men, ibland är cykeln bara ett transportmedel mellan jobb och bostad. Varje cykel som rullar på väg någonstans är ofta en bilist mindre, eller en person mindre i bussen eller i tåget.

Varför är det ibland ändå svårt att få ett politiskt tryck i frågan om cykling? Noterar att Folkpartiets partistyrelse anser att cykling inte är en fråga på nationell nivå utan en fråga som bäst hanteras i kommuner och regioner. Därför anses folkpartiet inte behöva något cykelprogram på nationell nivå.

Då kan man istället glädjas åt att regeringen verkar anse att det är viktigt att förstärka cykelns roll som en naturlig del av planeringen av transportsystemet utifrån ett regionalt och nationellt perspektiv. Cykeln ska kunna ses som ett attraktivt alternativ för en del av eller hela resan. För att åstadkomma detta krävs insatser inom en rad områden – infrastruktur, planering och uppföljning, regler och vägvisning, organisation och samverkan, kunskapsuppbyggnad samt kommunikation. Utbyggnaden av cykelinfrastruktur längs det nationella och regionala vägnätet bör vidare, förutsatt att det är samhällsekonomiskt motiverat, systematiseras och intensifieras i syfte att göra cykeln till ett attraktivt alternativ även utanför tätorter. Medel för cykelinfrastruktur bör särskilt redovisas samt följas upp i såväl de nationella som de regionala planerna, anser regeringen.

Riksdagens utskott, Trafikutskottet, som hanterat frågor om cykling menar att ökad cykling ger positiva effekter för miljön, framkomligheten och folkhälsan. Utskottet välkomnar därför, även från ett cykelperspektiv, regeringens förslag om väsentligt ökad planeringsram för åtgärder i trafikens infrastruktur. Trafikutskottet understryker vidare att bilfria cykelleder i flera länder har visat sig kunna ge betydelsefulla bidrag till lokal utveckling. I detta sammanhang har Sverige goda förutsättningar att kunna etablera sig som ett cykelturistland, vilket även kan skapa förutsättningar för småskalig näringslivsutveckling längs cykellederna.

Banverket skriver om cykling på sin hemsida.

Så visst hör cykling och nationell politik ihop.

Kan Sverige hävda sig som cyklisternas mecka?  Nej. Men jag hoppas den dagen närmar sig med stormsteg.